Höstigt, HUMlab och huvudvärk

Jag tog lite bilder innan jag började idag. Gräset var alldeles frostigt och det var så fint. Det är den här delen av hösten som jag tycker om. Om en månad (om en det) kommer det troligen vara kallt, regnigt, grått och bara allmänt dåligt. Därför är det väl bra att njuta så mycket som möjligt av hösten som är nu?

Jag pluggar till arkitekt, och vi har (som många andra högskole-/universitetsutbildningar inte har) schemalagd tid från 9-17 varje dag. Alla dagar hittills har dock varit väldigt olika, och i början kändes det som om vi alla var med i Project Runway (om man tar bort den där elimineringsdelen då). På morgonen fick vi en uppgift som vi fick arbeta med hela dagen och sedan redovisa på eftermiddagen eller dagen därpå. Vi har byggt modeller och ritat frukt, tecknat kroki och gått på föreläsningar. Som sagt en väldigt varierad och rolig utbildning.

Idag började dagen på HUMlab, som ligger på stora campus (arkitekthögskolan finns på det s.k. konstnärliga campus, tillsammans med designhögskolan och konsthögskolan.) i Umeå. HUMlab ska visst vara ett labb som inriktar sig på humaniora. Eller det var det jag förstod i alla fall. I natt sov jag dåligt (a.k.a. att jag läste bloggar, var inne på YouTube och Facebook till kl halv två) och det resulterade i att jag halvsov genom de första två som talade. Det är såna här dagar som man ger sig själv mental five's för att man satte sig på andra raden av typ tusen (alltså typ 8). Good job!
Hur som helst fick vi en rast, under vilken de bjöd på kaffe. Helt underbart.

Under eftermiddagen jobbade jag vidare med ett projekt vi fick under en studieresa till Haparanda/Torneå förra veckan, med en deadline idag. Skönt nog var våra lärare upptagna, så vi hade ingen genomgång av dem (genomgångarna kan bli en bra 3h långa).

På måndagseftermiddagarna har vi kroki också, vilket är att måla levande (nakna) modeller. Jag tycker att det är ganska roligt, om man bara kunde byta ut de där kolstiften mot nåt vettigare, som faktiskt går att teckna med.

Förra gången var vår modell en gammal, rund tant och idag en ung, inte så rund, kvinna. Alla mina teckningar gick väl åt... Vilket de flesta andras teckningar också gjorde. Senare kom vi fram till att tanten vi hade förra veckan var lättare att teckna, helt enkelt för att hon hade mer att teckna.

När vi äntligen slutade hade jag en brännande huvudvärk. Den typen av huvudvärk där du helst av allt vill kura ihop dig i en liten boll och bara gråta. Eller i alla fall vara nerbäddad med en stor kopp te och kanske en film. Istället blir det att ta det lugnt och försöka läsa lite kurslitteratur.

x