lördag 31 december 2011

Gott nytt år!

Nu är 2011 snart slut och det har hänt ganska mycket bra ändå i år. Det bästa tror jag är att jag har liksom kommit underfund med vem jag är på ett helt annat sett än under 2010. Det känns ganska bra.
Jag har också rest rätt så mycket, både till Berlin, Mallorca och till London, samt att jag borde egentligen åkt till Köpenhamn (men det var svindyrt, plus att jag passade på att få körtelfeber).

Jag har ganska stora förhoppningar inför 2012. Det kommer bli awesome.

xx


fredag 30 december 2011

Photo booth

Bland det bästa med att ha en blogg (även en liten en) måste ju vara att man får göra inlägg helt med enbart bilder på en själv.





måndag 26 december 2011

What I got for Christmas...

Jag är väldigt nöjd med mina julklappar i år, även fast några var lite udda. En av de udda är silverbestick, bara för när ska jag använda dem? Fast jag antar att de är bra att ha. Dessutom hade de en fin design (Uppsala).
Jag fick också Mia Öhrns bok Macarons, cupcakes, cakepops och andra söta bakverk och jättefina tekoppar, känns ju som att de två kommer att höra ihop lite grann. Dessutom fick jag enkla, vita lakan, som kanske inte är det roligast att få, to be honest, men det är ju perfekt att ha.
På det där fick jag bland annat små smycken, lite kläder och en liten slant.

Hoppas att ni alla fick en bra jul.



lördag 24 december 2011

God Jul!

God jul allihopa!

Hoppas att ni får en underbar dag och en härlig helg.

Snart är det jul

Jag har slagit in alla klappar, målat alla naglar, sett Tim Burton's Nightmare Before Christmas (som jag alltid ser before Christmas) och ätit pepparkakor samt gjort tryffel. Allt är klart och jag är redo för jul.Jag har varit uppe sen sex för att först fara och handla med mamma och farmor, och sedan göra julgodis och julmat (som den enda vegetarianen får jag ta med egen julmiddag).
Känns som jag har det här under kontroll.


onsdag 21 december 2011

Julklappsshopping

Jag tycker inte om att köpa julklappar. Inte att ge bort klappar, bara att springa omkring och köpa dem, stressa, försöka lista ut vad alla vill ha... Det känns bara jobbigt. Jag känner att jag har gjort ganska bra än så länge, jag har väl inte hittat alla än, men jag har inte allt för många kvar dock.

Som vanligt började jag alldeles för sent. Jag kan aldrig börja i tid. Det går bara inte.

tisdag 20 december 2011

"We're all mad here"

Så mina föräldrar har visst kallat mig Mad-Helen bakom min rygg sedan jag var liten. Känns lika kul som när jag för länge sedan hittade en flyttlåda (från flytten till Holmsund -98) som var märkt med "daughter's junk".

söndag 18 december 2011

Stress

Jag tycker inte om att behöva åka in till skolan på helgerna, och jag åkte in några timmar igår, och jag ska snart åka in igen. Jag måste inte producera en massa nytt, men jag måste organisera allt på en board jag har och förbereda min presentation, till skillnad från andra i klassen jag vet som har suttit på skolan hela natten... Jag orkar bara inte "dygna".

Jag ska redovisa imorgon, just innan lunch, och jag hoppas att det går bra. Det värsta skulle nog vara att kritikerna undrar varför jag inte kommit längre, eller varför jag inte gjort det där, eller det där, och att jag därför får en komplementsuppgift, som jag faktiskt inte förtjänar.
Vi får se hur det går.

fredag 16 december 2011

Finals

Jag har min slutterminsredovisning nu på måndag, så alla jobbar väldigt mycket just nu (jag har tagit mig en minipaus). Själv är jag lite stressad, för att jag i princip har koll på det jag vill göra, och att det inte är så värst mycket alls. Alla verkar dock inte känna att de har koll på det de behöver göra; jag hörde ett ganska uppgivet vrål från andra sidan studion bara för ett litet tag sedan.

Jag är trött dock. Lite less, jag vill ha jullov (som såklart inte kommer bli et "lov"). Jag vill kunna sova. Och läsa The Hunger Games. Jag började i onsdags och har redan läst en stor bit av den. Den verkar ganska intressant än så länge. Den handlar om Amerika i framtiden, då det har, efter en rad naturkatastrofer, blivit ett land, indelat i 12 distrikt och en "huvudstad". Efter ett misslyckat uppror från distriktens sida (det var då 13 distrikt) har man nu de s.k. Hunger Games, där 24 tjejer och killar mellan 12-18 år, slåss mot varandra in i döden.

Här är en trailer till filmen som kommer i mars, tror jag att det är.



tisdag 6 december 2011

Två veckor

har det alltså varit utan några uppdateringar här, och jag har ett väldigt enkelt svar till varför det har blivit så; Glee. Jag har sett mycket Glee på sistone, och dessutom har jag finals om två veckor, men det kan ju inte vara bidragande till att jag har varit lite mia va? Det måste vara Glee. Jag håller med i ganska mycket i det Josh Sundquist tar upp i videon nedan. Titta titta!


Jag har också varit på spex. Det tog typ hundra år, för att det blev omstart exakt hela tiden, men det var ganska roligt också.

Vi har haft julfest på skolan också. En underbar middag, trevligt att få prata lite mellan klasserna samt ganska obehagliga möten med designmasters som ville att jag skulle peta in mynt i en av mina proffessorers buttcrack. Bara så ni vet gjorde jag det inte (jag tänker faktiskt på framtida kritiktillfällen!).

För er som inte bor i norr, eller bara inte tittar ut genom fönstret ofta nog, har det dessutom snöat lite. Hur kul är inte det? Nu blir det snö till typ MAJ! Oj så roligt!
Nej, jag menar inte det där sista.
Dock måste jag erkänna att fastän snö är tråkigt, är iskallt, horisontellt regn med inslag av orkanvindar klockan halv fyra på natten efter en julfest och du går från öst på stan till Ålidhem i (bland annat) tunna strumpbyxor mycket, mycket värre.



x

onsdag 23 november 2011

Jag skäms lite granna faktiskt

Jag vet inte hur många gånger jag har lyssnat på den här låten nu (30 spelningar idag i iTunes och x antal gånger via YouTube), och det är SELENA GOMEZ som sjunger. Selena Gomez! Herregud!
Allt är Meekakittys fel!

tisdag 22 november 2011

Algot

Efter att ha inspirerats av min vän Johanna, så har jag bestämt mig för att berätta lite om min käre, om än kontakten är smått bruten, vän Algot. Algot är en fin, gulmålad cykel som fanns att låna på Strömbäcks folkhögskola, åtminstone sommaren 2006 under mitt konfirmationsläger, men säkert långt innan och långt efter också. Då min (mammas eg.) cykel pajade redan innan jag använt den en gång på lägret, fick jag låna käre Algot istället då vi skulle ut och cykla.

Vi cyklade på både lite större vägar, som på mindre grusvägar, och fastän ni kanske blir distraherade av Algots fina, gula färg, så har Algot nästan inga bromsar. Algot tycker dessutom om att sjunga då man cyklar, då "sjunga" i det här fallet betyder "gnissla så att man är rädd att allting faller sönder".

Fastän allt detta, var Algot ändå en söt och trogen vän, även om han valde att stanna kvar i Strömbäck istället för att följa med mig hem.

lördag 19 november 2011

Naglar ännu en gång! Yay!

Bara för att jag är cool på det sättet har jag tänkt göra en sista update på mina space-naglar. Idag är det dag 14, och det börjar faktiskt se ut som om det inte var igår jag målade dem. Främst för att mina naglar har vuxit. Och lite för att bitar har börjat lossna.
Jag tänkte fira med att måla om dem, men jag vet inte riktigt hur än.

Två veckor är ju ändå ganska länge för nagellack. Jag är fascinerad.
Men å andra sidan har det väl inte hänt så mycket mer här uppe i norr.

Eller, jag testade zumba nu i veckan. Det var ganska roligt. Och var väldigt mycket skaka rumpa. Jag tror att jag kände mig lite snyggare än vad jag faktiskt var, men det var roligt och det kändes efteråt, så jag är nöjd.

måndag 14 november 2011

söndag 13 november 2011

Taylor Swift

Jag har blivit smått obsessed av Taylor Swift nu de senaste dagarna. Hon verkar ju bara vara så gullig! Hennes musik kanske inte är sådär fantastisk alla gånger, men vadå? Videon nedanför är ju liksom söt så det räcker, vem bryr sig om musiken egentligen? Right..?
Visserligen kan hon bli lite för mycket "that's so sweet!" & "you're such a nice person!" på alla "Ellen surprises Taylor's biggest fan"-grejer. Men who cares?

Jag har som inte så mycket att säga nu egentligen. Den är nog därför jag inte bloggar om vettiga saker (temat 'naglar' är inte inräknat).


fredag 11 november 2011

Mirror mirror on the wall, who's the fairest of them all?

Jag såg precis den här trailern på imdb, och jag kan bara säga att jag ser fram emot filmen så mycket! Charlize Theron är ju perfekt som drottningen! Och spegeln är ju bara underbar. Jag kan knappt vänta.

torsdag 10 november 2011

Space Nails

Efter att jag träffade Miriam förra fredagen, och såg hennes fina glittriga naglar har jag varit lite mer sugen än vanligt på glitternagellack. Jag kände dessutom för att vara lite extra rolig, och ha ett mörkare lack under, för att på så sätt få dem att se ut som en stjärnklar natthimmel. Så jag tog bara det jag hade; ett mörkblått lack från MNY, lite silverglitterlack från Mavala och ett topplack från Depend. Alla tre lack är ju riktigt billiga, och jag ville bara testa för att se hur det blev.

Men nu kommer det fantastiska! Bilden nedan är från idag - dag 5! Alla tio naglar ser ut sådär också, knappt något avnött alls.
Jag tycker att det är helt otroligt.

Men då är jag också ganska lättroad.

onsdag 9 november 2011

A Series of Unfortunate Events

Just nu ser jag på Lemony Snicket's A Series of Unfortunate Event om syskonen Baudelaire. Jag tycker att det så synd att de inte gjorde fler filmer av böckerna! Filmen som finns nu, är ju liksom baserad på de tre första böckerna, men det finns ju liksom tio böcker till. Hade varit väldigt roligt om de hade fortsatt, men det känns ju som att 'de' aldrig fortsätter med filmer från en bokserie som inte är Twilight eller Harry Potter (His Dark Materials anyone? Det blev ju bara en film där med). Det känns som att vi borde ha lärt oss snart att inte förvänta oss någonting.
Visserligen kan man väl vara glad över att de inte gör allt för många filmer av böcker, men jag tycker ändå att det hade varit lite roligt...


söndag 6 november 2011

Kaboom!

Jag såg nyss filmen Kaboom!, främst för att Juno Temple var med. Han som spelar Adam i The Secret Circle var också med. Hur som helst var filmen väldigt konstig.
Den handlar om Smith (han som spelar Adam) som pluggar film i college, har udda drömmer och tycker att hans rumskamrat är het. En kväll börjar det hända en massa övernaturliga saker.
Den var egentligen ganska bra, dock ganska random. Jag tyckte också ganska mycket om kläderna i filmen. Det finns knähöga, genomskinliga stövlar, löjligt stora örhängen, coola mönster och grafiska t-shirts. Dessutom, Juno Temple har till och med på sig en liten pälsjacka tillsammans med en fez. Vad finns det inte att gilla?
Å andra sidan är det ganska många scener också där de inte har speciellt mycket kläder på sig, så om man är känslig för sådant är den här filmen kanske inte så bra.

fredag 4 november 2011

Krokihelvete

Vi hade kroki idag, men vi har slutat använda levande modeller och använder numera modeller i kartong, eller riktiga byggnader. Jag kan väl inte säga att jag saknar att stirra på en naken person i två timmar per vecka, men det är bara så mycket svårare och flummigare utan en vettig modell.
Till exempel idag, skulle vi ha förberett en låda, som vi skulle ha inrett med diverse former, och sedan gjort titthål in i lådan. Sedan var uppgiften att vi skulle kika in i den här lådan, och sedan skissa av för att få bättre uppfattning om proportioner och avstånd etc. Men jag kan bara säga att det är helt jäkla omöjligt att kika in i ett hål på 3 cm i diameter, hitta något att skissa av, och sedan göra det. Personligen är jag ingen expert på att rita av saker och ting, men av mina mina teckningar från idag att döma, såg det ut som om jag druckit en flaska vodka innan jag började.

Det var otroligt vackert.

onsdag 2 november 2011

A sweet warning

And I pretended that I didn't care, but I hid a few tears behind a lock of hair

Som ni borde ha märkt har jag smällt upp en ny header. Och att jag bytt namn. Men, det ska väl inte få vara helt enkelt va? Jag tänkte faktiskt byta url också. Så at det skulle vara lite snyggare. Men nej. Klart att det inte ska gå för sig!
För någon sketen unge har redan en blogg vars url är northernexposure. Som hon skrev i sist i september 2003. Varför ska det alltid vara så? Att någon icket aktiv person har snott just det namnet du tänkte ta. Varför? Det är samma sak för mig på twitter.

Det känns inte riktigt okej.

söndag 30 oktober 2011

Sometimes I feel like I'm permafrost

Jag har inte skrivit här på jättelänge, men det finns som inte mycket att skriva egentligen. Jag har i princip inte gjort mycket mer än varit i skolan och lyssnat på Harry Potter-böckerna på engelska (det är ju Stephen Fry som läser jue).

Jag har också sett Niceville, eller The Help, och den var jättebra. Kan vara lite för att Emma Stone var med, vilket automatisk gör vilken film som helst lite bättre. Det kan ju också vara för att själva handlingen inte var fyskam-dålig, heller.


Jag känner lite för att åka till norra USA eller Kanada, just nu, bara för att gå i ett ödsligt, kyligt landskap. Vilket så klart är vansinnigt, med tanke på att jag själv redan bor i ett ödsligt, kyligt landskap. Jag tror dock att det skulle vara lite skönt. Komma iväg en stund, men vem har tid med sådant?



fredag 30 september 2011

Blinded by the light

En läkare från vårdcentralen ringde mig idag, för att berätta att några tester jag tog i onsdags visade på att
det är körtelfeber jag har. Efter det kom följande dialog:

Läkaren: Så jag antar att du har googlat 'körtelfeber' nu för att ta reda på lite om det?
Jag: Nja...Inte precis.
Läkaren: Åh? Jag trodde att det var så ni ungdomar gjorde nu för tiden när ni ville lära er något.

Man kanske inte kan säga att efter läkaren redan sagt att körtelfeber inte har någon annan kur än vila, är det
inte mycket mer man vill lära sig, utan hellre spenderar sin tid med att se ca 45-50 avsnitt av Bones.

onsdag 28 september 2011

Update: körtelfeber

Jag var hos vårdcentralen imorse, då även om jag blev lite piggare sön/mån blev jag nästan sämre på tisdagen. Så jag fick prata med en doktor, och ta lite blodprover, och enligt doktorn är det troligt att jag inte har halsfluss, utan körtelfeber.
Det fina är ju att körtelfeber inte bara är att ta lite penicillin några dagar och sen är du frisk, utan det är bara att vänta. Vänta! Och docktorn säger också att det här är något jag kan ha i några veckor! Mysigt va?

Jag är inte bitter...

måndag 26 september 2011

halsfluss

Jag är just nu hemma och sjuk i halsfluss. Det är tamefan skitjobbigt, kan jag bara säga. Jag var på vårdcentralen igår, och fick sedan också recept på penicillin. Så jag är hemma och försöker krya på mig så gott jag kan.
Jag har hittills spenderat dagen med att se Bones, vilket inte är allt för plågsamt. Trots alla halvt ruttna skelett är det bara så intressant och underbart och roligt.
Till senare har jag också planerat att se Running with Scissors, och den är en av mina all-time favoritfilmer. Den är en film baserad på en självbiografi av Augusten Burroughs, och handlar om hans barndom och uppväxt. Typ alla i den filmen är störda på något sätt, och hur jävlig man än känner sig själv, mår man alltid bättre efter att ha sett hur jävligt människorna där har det. En riktig feel good-film alltså.
Dessutom har den ett väldigt bra soundtrack.

Nu tänker jag fortsätta med mitt penicilinknaprande och förmultnande kropp-tittande. Och självklart krya på mig också.

onsdag 21 september 2011

"Nihongo ga wakarimasu ka?"

För någon dag sedan lånade jag en japanska kurs "Basic Japanese" på biblioteket och jag började lyssna på den idag. Innan själva kursen började uppmanades jag om att inte ha papper och penna framme under tiden jag lyssnade, då det kunde göra att jag skulle få en amerikansk accent på mitt uttal. Jag tycker det är lite gulligt av amerikanerna, att aldrig tro att något annat land kan få tag på sakerna de tillverkar där.

I vilket fall då, jag började lyssna på den här kursen. Den började med ett samtal där en man frågar en kvinna om hon förstår engelska, vilket hon inte gör, så hon frågar om han förstår japanska istället. Redan där börjar jag inse att den här kursen (eller i alla fall de första "lektionerna" på den här kursen) är alldeles för enkla. Just efter personerna slutat prata säger "berättarrösten" att snart kommer jag få veta vad som sades i samtalet, då jag ändå redan förstått. Men sedan låter det i princip såhär:

"How do you say 'excuse me' in Japanese?"
"Sumimasen. Sen. Sen. Masen. Su. Sumi. Sumi. Sumimasen"
"How do you say 'English' in Japanese?"
"Eigo. Go. Go. Ei. Eigo."

Alltså va? Visst att det kan vara bra att lära sig uttalet ordentligt, men jag tycker nästan att det är irriterande. Jag får inget grepp om själva ordet om jag ska repetera hur man säger "go" hela tiden. Bra, dock, är att de repeterar orden och fraserna jättemycket, så man glömmer nog inte bort dem i första taget.

I början uppmanades jag också att inte ta mer än en lektion varje dag, och den enda anledningen till det, som jag förstår, är väl att ingen orkar med mer än 30 minuters stavelsestammande japanska per dag.


torsdag 15 september 2011

Ibland måste man ställa sig viktiga frågor i livet

Så jag skolkade kanske lite idag. Men vi har haft så tråkiga redovisningar om ett flertal filosofiska texter, och de är bara så tråkiga. Jag hade min (grupps) redovisning i tisdags (och man kan addera att vi fick uppgiften på fredagen, samt att vi hade en workshop, vilket betyder att alla kommer ändå att vara jätteupptagna och typ såga i saker. Sa jag att texten var nära 30 sidor lång?). Men hur som haver, jag var dels trött, för jag har sovit dåligt tidigare i veckan, det var jättetråkigt och dessutom iskallt. Seriöst, jag hade på mig en ullkofta + min halsduk/filt om benen, och jag frös ändå!
Det kändes inte så värt att vara där.

Så jag sprang till biblioteket istället, satte mig i en stol och började läsa en bok. Och så satt jag där i några timmar, tills jag läst lite mer än halva boken. Då lånade jag hem den, och jag tror att den kommer att vara utläst ikväll.
Det var faktiskt hur mysigt som helst. Sitta på biblioteket och läsa, alltså. Om man bortser från enstaka skrik från fjortisar där kring tre-tiden.
Jag har aldrig suttit på biblioteket och läst för nöjes skull tidigare.

Min bok, förresten, var en sån där chick lit-bok, med en huvudperson som är lagom klumpig, men alla älskar henne i alla fall. Grejen är bara att hon träffar en underbar kille; skitsnygg, rolig, omtänksam och råkar vara otroligt rik, dessutom. Grejen är bara att han har en flickvän. En flickvän som är en riktig bitch. Hon beskrivs vid ett tillfälle som "lång, naturligt magerlagd, artificiellt uppumpad i bröstregionen och besatt av pengar". Jag fattar bara inte hur dessa genuina, schyssta killar i den här sortens böcker, faller för dessa bimbos till att börja med? Och det kan inte enbart hänga på det artificiella uppumpningen i bröstregionen. Ofta verkar ju dessa tjejer inte ens diskreta med att vara ytliga bitchar, så jag fattar inte varför hjältinnan i boken måste virvla runt i deras liv, för att dessa killar ska inse att deras ytliga flickvänner borde dumpas?
Är detta för att vi vanliga dödliga, ska inbilla oss att det här kan hända i den riktiga världen? Så att vi, i händelse att vi hittar en snygg arvtagare bredvid oss på ett plan, häver ur oss alldeles för personliga detaljer om våra miserabla liv över den stackaren, så kan det hända att vi kommer stöta ihop med honom desto fler gånger närmaste tiden framöver, och han, oavsett dåvarande civilstatus, kommer tillslut älska oss villkorslöst?
Eller?

Hur som helst förstår jag inte vad dessa mänskliga gudar ser hos de ytliga bitcharna till att börja med. It's a mystery!



x

söndag 11 september 2011

"How do I stop the voices in my head?"

Citatet ovan är från en av mina lärare på skolan. Det han menade var så klart inte att han hörde röster, utan mer hur man ska kommunicera sina tankar och idéer till andra. Men ändå.
Samme lärare har också sagt till en kompis till mig, då hon sa att det inte direkt finns något man kan "göra" i skolan förutom att jobba på sitt projekt; "Have you ever considered taking up smoking?".

Det är våra lärare det...


I alla fall. Har inte skrivit så mycket i veckan, mest för att vi har jobbat på med ett grupparbete nu sen i tisdags. Vi delades in i grupper från alla klasser på skolan, och fick sedan i uppgift att ta över skolan. Alltså att bygga något, som sedan ska få vara i skolan resten av läsåret, som gör skolan mer personlig. Jag tycker att det var en ganska rolig idé, men min grupp är väldigt dålig. Vi är splittrade, och det känns ganska segt att få något bestämt, och det är ganska allmänt drygt. Dessutom tycker jag väl inte riktigt om vår idé heller.Men som tur är, så tar projektet slut på måndag, så det är ju inte så farligt.
Det vi ska göra, då, är att försöka få människorna på skoaln att röra på sig mer, med bl.a. en bänk som man kan sträcka ut ryggen på. Just den bänken, har jag hjälpt till och byggt, och den ser typ ut som ett omega-tecken. Inte vidare tjusig, men den funkar då som det är tänkt.


Vi i tvåan har också fått en uppgift av en av våra söta lärare; att läsa en text på ca 20-30 sidor någonting, och sedan skriva en analytisk text och ha en TRETTIO minuter lång redovisning. Trettio! Jag kan addera att vi fick uppgiften i fredags, och vi ska redovisa på tisdag.
Alltså, jag orkar inte ens. Jag förstår inte varför vi inte fick den typ i måndags, eller tisdags, så att man skulle få en vettig chans att hinna med den överhuvudtaget. Men nej, vår söta lilla lärare väntar till på fredagen för att ge oss den. Då han är fullt medveten om att inte många kommer att ha mycket tid över under helgen pga. det här grupparbetet vi har.
Jag vet att jag inte borde klaga, när andra måste läsa ca 18 böcker, och det är väldigt sällan vi måste läsa något alls. Men ändå. 30 minuters redovisning! Och ingen tid att förbereda den på! grrrraaaawwr!!

måndag 5 september 2011

Första skoldagen

Nu har skolan börjat för mig igen, och jag kan bara säga att idag var en så tråkig dag. Oerhört tråkig.
Vi började med typ intro på året som komma skall, och våra nya tutors sa hej. Vi kommer ha en svensk, en grek och en ryss. Ryssen var typ jättegullig och var så nervös när han presenterade sig att han småskrattade hela tiden. Och han visade oss en söt liten bild på honom som barn. Men det var typ det bästa på dagen.

Nu är det så att vi ska ha en temavecka med hela skolan med start imorgon, så vi kunde inte börja på något riktigt. Därför fick vi en halvdan, flummig uppgift.

"You are to choose one of your colleagues and make a gesture of approach towards him/her:
a 'feel-at-home' installation for him/her.
Try to decode his/her behavior and your in-between relationship, translate it and project it into a spatial event:
make a shelter for him/her,
an intimate and comfortable place where he/she can feel protected and safe.
A place to hide... to concentrate... to isolate...
A point of reference.

* Material: anything around you, whatever...
* Location: somewhere in the school or--- around it
* Scale: of your choice"

Alltså va? Vad är ens en rumslig händelse? Och hur ska man tolka "gesture of approach". För att inte tala om; hur många känner ärligt att de behöver ett litet "shelter" på sin skola för at få en plats där de känner sig trygga? Kom igen...
Visst, det var väl bara för att lära känna oss lite, men den var också lite för liten för att ha ca 6h att göra den på. Ibland orkar jag bara inte.



Och ettorna behövde inte ens göra något alls idag. Inte som när vi började, och fick springa ut i Umeå och känna på platser, och sedan redovisa det till ca 18.30 (när vi ska sluta 17).

söndag 4 september 2011

LINGON

Vi har nyplockade lingon hemma just nu, vilket betyder att jag kan inom en snar framtid äta vaniljglass med lingon och varm kolasås. Typ bästa efterrätten någonsin, seriöst. Helt underbart, och så otroligt enkelt.

Jag gillar verkligen lingon.

lördag 3 september 2011

Music Mo, um... Saturday!

Öppna bara bilden i en ny flik (eller ett fönster om ni är såna...), så kommer det faktiskt gå att läsa vad det står.


fredag 2 september 2011

No Pink Ponies

Jag har läst den här web-serien typ hur länge som helst. Den är hur söt som helst.

Den handlar om en flicka, som är en nörd, som öppnar en seriebutik (kanske på grund av en pojke). Read it!



RAVENCLAW

GISSA VEM SOM HAMNADE I RAVENCLAW PÅ POTTERMORE??

ME!

Photobucket
Photobucket
Photobucket

Jag var inte ens nervös.

SO true

onsdag 31 augusti 2011

Starcrossed

Jag tycker att den här boken verkar söt.

Mother knows best

"Så när du inte har hittat en man att gifta dig med, så kommer du att hitta en kvinna. Du kommer att bli nöjd."

- Lilla mamma, 30/8 18.04 kanske, samtidigt som hon steker pannkakor.
Observera ordet 'när'.

tisdag 30 augusti 2011

Pottermore update

Jag har bestämt mig för att låta mig sorteras den första september - så är det i böckerna, och då ska jag låta mig bli sorterad då också. Antar att många andra kommer att välja att sorteras då också, så jag undrar om sidan ev. kommer att krasha eller så (med tanke på att den är ny och allt det där. Bräcklig, you know). Jag hoppas verkligen inte det.

Jag har fått ("köpt") en trollstav också. Min är gjord av silverlind, med en kärna av fenixfjäder, 13 3/4 tum lång, "brittle" som jag typ bara får "skör" på när jag kollar upp det på tyda, men jag tror att det betyder oböjlig. Men jag är helt klart nöjd, men det är lite synd att den är så lång bara.


x

Meg Cabot

Senaste dagarna har jag spenderat genom att läsa böcker av Meg Cabot. Speciellt på sommaren är det alltid något jag gör, läser just hennes böcker. Karaktärerna är så roliga, och själva historien i böckerna sträcker inte ut sig på speciellt lång tid, kanske bara ett par dagar, vilket gör dem väldigt intensiva, på ett sätt.
Sen att de handlar om roliga saker som folk som kan se spöken och flickor som dras ner i undergjorden skadar ju inte heller.

Just nu har jag läst Abandon, hennes nyaste bok, tror jag, och den bygger på myten om Hades och Persefone. Väldigt mysig, och jag är glad att den är en nystartad serie, jag ser fram emot att läsa mer om huvudkaraktären Pierce.

Sen, som typ senaste fem-sex somrarna har jag läst böcker i Mediator-serien. Handlar om en tjej, som hjälper de dödas andar att ta sig till 'den andra sidan', även om det betyder genom att ge dem en spark där bak. Som hon säger själv, så skulle hon kunna ge föredrag (på medlarkonferenser, som de inte har) i "five ways to kick a ghost's butt and not mess up your hair".



Dock har jag också börjat läsa på en bok om älvor (för jag läser bara om roliga påhittesaker), eller rättare sagt, tredje boken i en serie om älvor. Och jag tror att jag avskyr den här författaren. Det är två karaktärer i den boken, som man förstår borde vara menade för varandra. De är typ bitarna i ett tvåbitarspussel. Om de två skulle bli ett par skulle allt få mer mening. Nu är det ju bara så, att författaren har bestämt sig för att huvudpersonen (som är en av pusselbitarna) egentligen gillar sin barndomskompis (som inte är den andra biten) och sabbar därför för de två som är 'meant to be'.
Jag menar herregud, i nu tredje boken har man fått en chans till att tro att nåt ska hända (och under den tiden är allt enbart blommor och fjärilar och man ser hur rätt allting är), och så sabbar hon det.

Jag är upprörd, och det här är inte okej.

POTTERMORE

Så jag har precis, precis fått mitt early access-konto på Pottermore aktiverat och det är redo för mig att utforska sidan. Så varför är jag här då? Istället för att lulla runt på Pottermore?
Jo! Jag törs inte. Jag är nervös inför sorteringen av elevhem. Jag menar, jag har varit en Ravenclaw hur länge som helst, så vad ska jag göra om jag typ blir en Gryffindor nu, då? Och av det jag hört kommer man inte kunna göra om testet hundra gånger, som man kunde på hogwarts.nu. Och visst, om jag nu är en Ravenclaw, så borde jag ju bli en Ravenclaw, men man vet ju som inte.

Att spasma inför det här känns väldigt fånigt, jag vet, men jag kan inte hjälpa det. Jag sitter och praktiskt taget hyperventilerar/nervöst skrattar (för mig själv dessutom) och jag vet inte vad jag ska ta mig till.


Kan tillägga också att jag, i min frustration, t.o.m. gjorde ett test på internet, som enligt sig själv " actually sorts you for who you are as a person, not because your favorite animal is a lion" och där blev jag då en tydlig Ravenclaw. Jag än ändå nervös.

onsdag 24 augusti 2011

Harry Potter pet peeves

På sista tiden har jag lyssnat på Stephen Fry läsa Harry Potter. Än så länge har jag lyssnat på första, tredje, sjätte och är nu inne på bok nummer fem. Förutom att Stephen har ett fruktansvärt roligt uttal för "Malfoy", så har jag upptäckt att det är så mycket jag stör mig med dessa böcker. Visst, de är bra, jag säger inget annat, men det utesluter inte att jag stör mig på dem.
Jag har därför gjort en liten lista:

- Slytherin. Det jag stör mig mest är väl hur slytherin uppfattas av andra. För hur många gånger har inte någon sagt "alla trollkarlar som blivit onda var i slytherin" eller något liknande. Ursäkta, men Peter Pettigrew? Räknas inte han, eller? Eller åtminstone Sirius? Jag fattar det inte!
Inte heller att vi nästan aldrig får se några "snälla" slytherinare. Visst, Snape är ju eg. inte ond, inte heller Slughorn, men man kan ju tycka att JK kunde klämma in något gott om dem någonstans. Det kan tilläggas att McGonagalls attityd mot slytherin i sista filmen var väldigt orättvis.

- Gryffindor. Att de i gryffindor skulle vara modiga kan jag väldigt sällan se. För det mesta är de ju bara dumma i huvudet. Väldigt sällan är det ju knappast mod det handlar om, utan bara tanklöshet. Jag orkar inte ens tänka på dem.

- Lily Potter. Det är först nu jag har börjat störa mig på henne egentligen. Man får höra hela tiden att hon och James var så otroligt bra på magi och trollkonster, och hon var lite av en dåtidens Hermione. Men vad gör hon när Voldemort kommer för att döda dem? Ingenting! Jag menar, om en mörk trollkarl kommer till ens hem för att ta kol på hela familjen, vad gör man? James ger dem ju till och med lite tid att fly. Varför transfererar hon sig inte bort därifrån? Varför? Nej, istället ber hon Voldemort att inte döda Harry, och bara döda henne istället. Som om Voldemort, som inte skonat någon tidigare skulle säga "Självklart, Lily! Efter jag dödat dig, så ser jag till att natta Harry ordentligt, och ska jag överlämna mig till dementorerna när jag ändå håller på?". Ska det ses som mod? Att se till att ens älskade son blir helt utan skydd när man har en mördare i huset?

- Harry. Det är knappt att jag tål Harry ibland. Främst när han håller på med sitt "bara jag ska slåss mot Voldemort och alla hans dödsätare, för Voldemort dödade mina föräldrar! Ingen annan ska få dö för min skull"-whine. Nej, Harry, ingen annan påverkades av Voldemorts ondska. Inte typ Neville eller så. Och ingen annan än du, Harry, kommer att påverkas om Voldemort får fäste igen. Inte typ alla andra. Ska det här också vara något slags mod? Vägra ta emot hjälp, och tro att saker inte rör någon annan än dig? Jag fattar inte.
Inte heller förstår jag hans whine om att han inte blev prefekt i femte boken. Som om bara en i en årskurs skulle ha kvalitéerna för att bli det. Sen att inte Ron förtjänade det, för han inte slagits mot Voldemort? Harry skulle ju knappast klarat sig igenom schackbrädet utan Ron. Harry skulle ju inte ha gjort något alls om det inte var för Ron och Hermione. Seriöst?

- Sirius. Jag stör mig på att Sirius satt så länge i Azkaban. Det jag inte förstår är att alla verkade ju tycka att det var så oväntat att Sirius skulle vara en dödsätare, och alla blev så shockade bla bla bla. Om han dessutom skulle ha varit så nära Voldemort, skulle man inte vilja pressa ut lite information från honom? Namn på dödsätare? Lite smått och gott? Lite veritaserum och saken är klar! Att han inte ens verkade kräva någon slags rättvisa förstår jag inte heller. Att alla dömde honom för de antog att han var Potters hemlighetsväktare. Va? Och vill inte Sirius se till att Peter får det han förtjänar? Jag ser ingen logik här.

- Gryffindor/slytherin. Det är irriterande att allt "litet" är så... förutsägbart. T.ex. i quidditch, att gryffindor spelar mot slytherin ungefär tre gånger så ofta som något annat elevhem. Eller att gryffindor väldigt sällan har klasser ihop med andra klasser än slytherin. Och vet någon ens om Harry gått till en quidditchmatch där typ hufflepuff spelat mot ravenclaw?

- Att ingen berättar någonting för Harry! För nej, om man inte berättar sånt som han borde få veta, kommer han inte alls springa ut någonstans i ren frustration och bli dödad av en dödsätare.

- Att allt som kan vara jävligt blir jävligt. Att han bor hos Dursleys. Att Sirius dör så tidigt. Att Lupin måste sluta. Snape. etc. etc.



Helt seriöst, jag tycker faktiskt ändå att böckerna är bra.

söndag 21 augusti 2011

London & SitC

Förra veckan spenderades i London. Underbart!
Jag och Lina åkte dit för att hälsa på Martina, och passade på samtidigt som den stora YouTube-gatheringen Summer in the City. Det var helt fantastiskt! Det var liksom en stor hög av människor som allihopa var lite konstiga, och udda som samlades i parker tre dagar i rad.
Man kunde träffa liter YouTube-celebs dessutom. Förutom Liam, och Dave, som var några av dem som arrangerade hela eventet, kom Phil, Tom och några från Sorted-gänget förbi. Och så Charlie såklart. Sötnöten!

Hela grejen var väldigt rolig, och jag skulle gärna åka dit nästa sommar också. Att "behöva" åka till London är ju inte så farligt heller.

När SitC var över, lullade vi runt i London och shoppade. Vi passade också på att gå på the Doctor Who Experience. En stor utställning om Doctor Who, där man först fick vara med på ett litet äventyr à la Doctor Who, för att sedan gå omkring bland outfits från serien, monster och en TARDIS.

Vi besökte också Brighton över dagen. Vi gick runt lite planlöst, shoppade och besökte ett gulligt litet kafé. Gulliga kaféen var överhuvudtaget ganska svårt att hitta i London, tycker jag. Antingen hade de bara mat, var skitdyra eller var typ Starbucks (som inte är dåligt, men "gulligt" passar liksom inte).

I London började jag också se The Nine Lives of Chloe King. En ganska gullig serie - och Alek är skitsnygg. Bara han är en anledning i sig att se den.
Dessutom är den första säsongen (som hittills är den enda) bara 10 avsnitt, så man hinner se den hur snabbt som helst.



x


tisdag 26 juli 2011

Hemma igen och Harry-dilemmat som fortsätter

Jag kom hem igen igår kväll, typ vid sju-åtta tiden, och det första vi gjorde var såklart att hämta upp lilla Dixi. Hon har varit på "kollo" hos en liten tant vi känner, som har en egen hund själv, och de trivs så bra ihop alla tre.
Känns väldigt skönt att vara hemma, faktiskt.
Mitt rum var ett bombnedslag av kläder, sladdar, påsar, solskydd, pennor, böcker etc. och tanken på att röja undan allt, tvätta och fixa till allt sånt där, låg ganska långt borta.

Hela vägen hem har jag varit peppad att äntligen kunna gå och se Harry Potter and the Deathly Hallows pt 2. Storebror Macke sa redan innan premiären att han kunde följa med, och att han skulle se första delen då vi kom hem.
Men nej. Så blev det ju inte alls. Nu vill han inte med, och då står jag utan dejt. Jättekul. Känns ju lite som att alla som har velat gå och se den (och de som jag skulle vilja se den med), redan har gjort det. Överväger faktiskt på att se den själv, men det känns ju inte så himla kul att stå i kassan, ensam, och betala för en biljett. Å andra sidan "umgås" man ju inte under själva filmen på biografer, så det skulle ju egentligen inte göra någon när filmen väl startat. Men ändå, liksom.
Och jag kommer att gråta i slutat då alla dör. Det känner jag på mig (jag grät ju faktisk en skvätt till Toy Story 3).

Så det känns ju ganska jävligt. Jag vill ju inte vänta med att se den, för jag har väntat så länge redan nu. Jag vill se slutet.



x



onsdag 20 juli 2011

Små, söta saker

Under en solstol nere vid poolen, där vi bor, har det nyligen flyttat in en liten kattfamilj. Det är en mamma och tre små kattungar. De är hur söta som helst. De springer omkring under den där solstolen, och mellan ett staket alldeles bredvid, busar med varandra och sover i små högar.
Sötsaker!

måndag 11 juli 2011

El Presidento

På våningen där vi bor, bor också han som äger huset (som vi förstått), och han går för oss under namnet El Presidento. Han är en gammal ensamstående (antar jag) britt som har ganska mycket krut i sig. När vi kom, skrek han åt nån kille som försökte lägga reklam i de boendes brevlådor, och han har väldig koll på vilka som kommer in genom grindarna.

Ikväll tittade jag ut mot balkongen, då jag ser en vattenkaskad från balkongen intill, som om någon kastat ut en hink vatten. Efter en liten stund händer det igen. Så jag tittar ner, för att se om det är något speciellt, bara för att se El Presidento själv på balkongen bredvid med en stor kopp i handen, mumlandes "Bloody cats!".

Är det verkligen okej?

Katter som är så söta...




fredag 8 juli 2011

Mallorca

Mallorca är väldigt vackert. Vi bor i en (lite liten) lägenhet på femte våningen i ett hus med ganska stor pool, och utsikt över havet. Ganska nice.

Igår köpte vi en sån här liten praktisk usb-internet-sak, så att vi kan få internet när vi vill. Vi kommer ju stanna här så länge också, det gör ju ingenting om man tittar vad som har hänt i världen. :)

Vi har badat, och kollat in Palma snabbt, och dessutom hittat en enormt köpcentrum (om man skulle bli uttråkad någon dag...). Det är ganska hett, och med tanke på att det är så fuktigt i luften är det lite småjobbigt. Men då har vi ju som sagt en pool, och havet väldigt nära.

Imorgon planerar vi en liten trip med tåg upp till Sóller, på öns nordvästra sida. Där ska det visst vara en marknad. Ska bli mysigt att se lite av resten av ön.


Jag känner mig lite mesig, dock. I närheten där vi bor har vi en liten livsmedelsbutik, och de har en jättefin bakpulversförpackning och nån sirapsburk som är underbar, båda som det kliar i fingrarna efter... Sån är jag...


x

lördag 2 juli 2011

Bye bye

Imorgon bitti bär det av till Stockholm, och på tisdag flyger vi iväg till Mallorca. Jag har packat (lite halvhjärtat), och det känns som att jag tar med mig halva garderoben. Tror att det kommer att gå bra. Kan jag definitivt inte hitta något att ta på mig, så finns det ju butiker där liksom...

Puss och kram!

xx

torsdag 30 juni 2011

Jag bygger mig en öken

För kanske fem år sedan, eller kanske ännu längre sedan, sådde jag kaktusfrön i några små krukor, och ställde dem sedan i ett halvskuggigt fönster. Några tog sig, och vissa tog väl sig lite mindre, men nu är väl de största typ en sju cm höga. Därför passade jag på att plantera om de största (och de som inte hade dött än) i en egen liten kruka.

Det var skitsvårt. För det fösta hade de lite större lite rötter, men de hade liksom inget stöd av dem, så det var svårt att få dem att stå fint. Slutresultatet blev dock inte så hemskt som det skulle kunnat bli.

Nu har jag allt som allt nio små kaktusar tillsammans, som jag hoppas ska ta sig. Det menar jag med största välmening.


x

onsdag 29 juni 2011

Anledningen till att jag går och lägger mig halv sex på morgonen

Jag har lite av en ovana att vara uppe alldeles för länge om nätterna, och det har ingenting med att jag är ute och partar natten lång. Inte i närheten. Väldigt ofta är det istället på grund av manga och anime (surprise!).

Så här är en liten lista på manga och anime ni kan kika på, så att inte jag är den enda med ringar under ögonen.

Sen finns det ju självklart så otroligt mycket mer ( bl.a. Deathnote, Bleach, Fruits Basket). Kolla in MangaFox, AnimeFreak och MangaReader (DramaCrazy får också vara med).

Ha så roligt nu. Och Welcome to the dark side!


x


tisdag 28 juni 2011

London!

Förutom treveckors-resan till Mallorca, ska jag också till London i en vecka. Jag och Lina ska hälsa på lilla Martina som är där borta och fånar sig (läs: jobbar som au pair). Stackars henne, tänkte vi, så vi måste ju offra oss och hälsa på henne. Eller ja.. ;)

Vi åker dit i mitten av augusti, och det blir så lyckat att vi kommer kunna gå på en gigantisk Youtube-gathering, samt att pojkarna och mamman åker till Frankrike, så jag och Lina kommer ha Martina helt för oss själva. Awesome!

Det kommer verkligen att bli jätteroligt att se Martina igen. Då vi tre var i London förra sommaren också, kommer det bli skönt att inte ha samma press att behöva vara turister heller (men vi kan väl gå till på perrong 9 3/4?), så vi kan bara umgås och ta det lugnt också. Nice.

Peppen!


x

söndag 26 juni 2011

Snart är det dags

Så om lite mer än en vecka flyr jag landet. Jag åker till Mallorca i tre veckor. Det ska bli roligt, men jag känner att det tar emot att berätta att jag ska just till Mallorca, för att det känns som att man ska på en charter-resa. Men det är ju liksom inte så det kommer att vara. Vi har hyrt en lägenhet i Palma, och förhoppningsvis kommer jag inte att springa in i många svenskar.

Det ska bli roligt med kulturen och upptäcka nya saker, och jag har dessutom hittat lite smått och gott jag vill besöka. Bl.a. en liten bokaffär med begagnade böcker (som visst inte bara är på spanska), och en vegetarisk lunchrestaurang som har influenser från både Medelhavet och Asien. Och de har ju Sephora också, så det ska bli roligt.

x

fredag 10 juni 2011

Merlin

Nu de senaste dagarna har jag varit upptagen med att se serien Merlin, en serie som handlar om trollkarlen Merlin, då han var ung (och trolldom var förbjuden i Camelot, och han inte fick använda den egentligen).
Den är ganska bra faktiskt (mest för att han som spelar Arthur är så otroligt snygg), men det finns mycket som irriterar mig litegrann. Till exempel att Arthur är nära att dö i var och vartannat avsnitt ligger högt på listan. För, det är ju ganska uppenbart att Arthur kommer att leva. Det vore ju lite obekvämt om de dödar den unge Arthur, för vad händer då med legenden om vilken kung han var? Precis. Så hur många gånger Arthur än hamnar i livsfara, vet man ju att han kommer att klara sig, så kan de inte döda någon annan ibland, liksom? Bara för att "mix things up"?

Förutom det, är specialeffekterna väl inte riktigt vad de hade kunnat vara, men annars är den väldigt trevlig.



måndag 6 juni 2011

Alltså, okej?

Så för nån månad sedan träffade jag en kille på en fest, han fick mitt nummer, och vi bestämde oss för att ses en tid efteråt. Det var väl okej, men lite awkward ibland, men vadå? Sen frågade han om jag ville göra något igen, vilket jag, som den dumma gås jag är, bara sa att det skulle jag tycka om.
Men nu råkade det vara så att det här var just vid påsk, så då for han hem till sig i en vecka typ, och sedan åkte jag till Berlin, och under den här tiden hade jag gott om tid att tänka och överanalysera. Så det gjorde jag.

Så där efteråt tyckte jag inte att det skulle vara så kul att se honom igen, då jag inte tyckte at vi connectade så mycket alls, och ingen av oss typ orkat säga något till varandra då vi inte setts. Sen att han går tar sin kandidatexamen och lämnar Umeå nu i juni, kanske spelade in lite också.

Sen kanske jag var så där dum igen, och var elak mot honom (fastän jag inte menade att vara det), då jag ställde in vår andra träff.

However, nu, någon vecka efter att vi skulle ha träffats en andra gång, som jag ställde in på ett obekvämt sätt, sms:ar killen! Han undrar om jag har lust att träffas, "nu när skolan har slutat". Inte ens som en date, eller något då (skriver han tydligt), utan bara träffas. Va?

Jag fattar ingenting.
Varför vill han se mig, och tycker inte han att det kan komma att bli lite obekvämt?
För jag tycker det.

måndag 30 maj 2011

Jag har sommarlov, men inga ögonbryn

Jag klarade min final review riktigt bra tycker jag. Nervositeten tog inte över som den i vanliga fall brukar (typ första gången på typ en evighet), och jag visade upp mitt material, och refererade det jag sa till mitt material. Jag hade lyssnat på reviews hela förmiddagen, och på alla sa de att de skulle använda sina skärmar (med skisser, planer etc.) mycket mer. Så därför gjorde jag det, och fick beröm för det.

Kritiken jag fick var dock att jag borde öva upp min skissteknik och typ tänka över hur jag visar upp mina projekt (en lärare tyckte att det finaste på min "huvudmodell" var från sidan och jag hade visat den först framifrån. Hon tyckte också att den var alldeles för liten, och att jag skulle göra den en sisådär fyra gånger större, vilket skulle göra den högsta takhöjden till en dryga 45 m. Nice!). De diskuterade också om jag kunde göra saker annorlunda, men ingenting de sa tyckte jag var speciellt dåligt eller fel på något sätt.
Jag är nöjd. Och jag har sommarlov.
Eller typ. Glömde att jag ska göra klart min portfolio och lämna in den, men den är i princip klar, så den räknas faktiskt inte.


Rubriken på det här inlägget är dock lite överdriven. Saken är den att jag gick och fixade mina ögonbryn, sådär ni vet, när de gör det med tråd istället för pincett? Tyckte att det verkade roligt, men hon som gjorde det tog i ganska mycket och lämnade ganska lite av mina bryn kvar. Egentligen tror jag att jag överreagerar, men nu känns mina bryn bara så tunna och smala.
Snacka om i-landsproblem.


x