Hur som helst ringde det på dörren. Vanligtvis när det ringer på dörren dagtid, brukar det vara vår granne som vill att min bror ska hjälpa honom med något datarelaterat problem. Jag kände väl inte direkt för att prata med honom om det, så jag kikade ut genom fönstret för att se om det var han. Istället såg jag en bil, så då gick jag och öppnade. Ibland kan även mina föräldrar knack, eller ringa på så att jag ska kunna öppna för Dixi, medan de hämtar något mer från bilen.
Men istället står det en helt främmande kvinna där.
Så fort jag öppnat, säger hon något i form med "Har jag kommit fel?". Detta är, för mig, ganska svårt att svara på, då jag inte ens vet vart hon skulle till att börja med. Men det säger jag ju inte till henne.
Hon skulle visst till någon Sundkvist, -gren-ish (kommer inte riktigt ihåg), och då jag inte riktigt kan efternamn på de på min gata (don't judge me!) så sa jag ju bara att jag inte visste.
Det är nu det blev awkward.
Jag ville hest bara stänga, då jag hade mina pyjamasbyxor på mig (och klockan var typ fyra på eftermiddagen), och hon bara tittar på mig. Sen börjar hon typ "...och jag som inte tog med min mobil!" Vem tar inte med sig sin mobil när man åker till någon som man knappt verkar veta vart dem bor, plus måste ta bilen dit?
Jag var nära att säga att hon kunde få låna vår telefon, men jag ville verkligen stänga dörren. Så jag börjar stänga den lite, med ett litet "lycka till".
Då börjar hon att de har någon liten flicka, ~4år som hette Emma, eller något sådant. Det gör bara att jag höll på att stänga dörren på henne, utan att hjälpa henne komma rätt, lite mer obekvämt för mig.
Men det påminner mig också att grannen, två hus bort har en ~4årig flick, som heter typ Emma, så jag skickar henne dit och stänger dörren.
Jag borde verkligen börja använda normala byxor igen.
x
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar